Bränvin och salt, ett läkemedel uppfunnet av William Lee, Esq. Text: J. H. Vallance William Lee är född i staden Leeds, hvarest han äger betydliga egendomar. För några år sedan köpte han godset "La fert Imbauli" i Frankrike, hvartill han äfven flyttade. Detta gods innefattar 12,00 acres, hvaraf största delen skötes af Gr. Lee sjelf, och till hvilkas odling och drifvande han sysselsätter ett antal af 80 tjenare och arbetare, förutom 2:ne skogvaktare. Han underhåller äfven en engelsk prest i sitt slott. Men Gr. Lee plågades svårt på sitt gods af flera slags skadliga insekter och reptilier, i synnerhet musqviter, en art giftiga myggor, hvilka med sina sting i den grad oroade honom, att han till och med började frukta för att nödgas lemna sin egendom, samt återvända till England. Slutligen tog han sin tillflykt till rent franskt bränvin, hvarmed han tvättade såren på sin kropp, hoppanades, att det skulle stilla den outsägliga smärta, som inflammationen i ansigtet sitt förorsakade. Detta som han begagnade men blef värre än förr; tredje dagen derefter kastade han händelsevis sina ögon – eller rättare af gudomlig ingifvelse – på det vid borde stående saltet; han doppade sitt med bränvin fuktade finger deri och fann, genom att dermed gnida de svullna ställena, en ögonblicklig lindring. Sedan han en kort tid hade fortfarit med ingnidningen, fann han till sin stora tillfredsställelse att inflammationen icke blott hade alldeles upphört, utan också att musqviterna icke sedermera angrepo den del af kroppen, som blifvit ingniden med det i bränvin upplösta saltet. Med Gr. Lee antager jag det för visst, att läkemedlet dessutom kan hela sår, förorsakade genom galna hundars bett, så framt det ögonblickligen tilltages. Om anvisning till läkemedelts beredande, blanda, i en butlej, 12 lod prima Liverpoolersalt tillsammans med 2 7/10 qv. bästa armagnak. Saltet måste var väl torkadt och fint stött, innan man företager blandningen; skaka buteljen väl i 10 minuter, låt den sedan stå i 20 minuter, det medikamentet kan sedan sätta sig, då det är färdigt att begagnas. Ju klarare det är, desto bättre; undvik att skaka buteljen, när det skall brukas, emedan det ännu möjligtvis oupplösta saltet skulle högligen smärta de öppna såren. Sedan allt bränvinet har åtgått, bör man ej bortkasta det på botten qvarblifna slatet. Tillsätt blott så mycket salt, som erfordras till att utgöra den ofvanföre uppgifna vigten, tillika med en full tillsats af bränvin, för att bilda en ny portion medikament. Äfvenledes hjelper mot tandbödler, var fukta om aftonen när man går till sängs, en liten fin linnelapp med läkemedlet och lägg den på bölden, mellan tandköttet och kinden. Låt det ligga över natten, och den häftigaste smärtan skall derigenom blifva lindrad. Fortfar dermed tills bölden är kurerad. Branvin och salt - ett lakemedel, Stockholm, 1843 |